En nyligen inträffad incident utanför Danmarks kust har uppmärksammat problemet med övergivna, förlorade eller på annat sätt kasserade fiskeredskap – vanligtvis kallade spökredskap.
Forskare har utfört en obduktion på en 20 ton tung kaskelotval som strandade i början av februari nära Aalbæk i Nordjylland för att ta reda på varför den dog. Hela 11.9 kilogram fisknät hittades i valens matstrupe, vilket resulterade i att den dog av svält. Fallet tjänar som en påminnelse om de potentiella faror som spökredskap kan utgöra för marint liv.
Händelsen belyser också ett problem som fram till relativt nyligen inte allmänt ansågs vara ett betydande problem i Danmark. Före 2019 tydde officiella bedömningar på att ALDFG endast förekom i liten och diffus skala. Arbete som utförts i Limfjorden, en stor flodmynning i norra delen av landet, har dock sedan dess indikerat en mer komplex situation.
Flygfoto över en del av Limfjorden
Lärdomar från Limfjorden: Från två nät till 41 ton
År 2019 började Limfjordsrådet, i samarbete med lokala icke-statliga organisationer, utreda vad som ursprungligen troddes vara ett litet antal förlorade nät. Med hjälp av lokala yrkes- och fritidsfiskare blev det uppenbart att problemet var mer omfattande.
Antagandet hade varit att det mesta av redskapen förlorades av misstag, till exempel på grund av dåligt väder eller fartygstrafik. En undersökning av återfunna redskap tydde dock på något annat. Många nät och burar visade tecken på att avsiktligt ha skurits av från sina markeringsbojar, vilket tyder på att en del redskap kan ha övergivits avsiktligt.
Denna praxis tros vara kopplad till nedgången i fisket i Limfjorden under 1990-talet, vilket lämnade mycket utrustning oanvänd. När hummerbestånden senare återhämtade sig blev fisket lönsamt igen. I avsaknad av lokala regleringar använde vissa fiskare mycket stora mängder redskap, delvis för att reservera fiskeplatser. När nät och burar blir nedsmutsade med skräp eller igenvuxna med marina organismer kan ansträngningen som krävs för att få upp dem vara avsevärd. I vissa fall verkar detta ha lett till att redskapen klippts loss och lämnats kvar på plats.
Det bör noteras att många fiskare inte tolererar denna praxis. Ett antal har samarbetat i arbetet med att lokalisera och ta bort spökredskap från fjorden. Genom detta samarbete har Limfjordsrådet nu tagit bort mer än 41 ton spökredskap från området. Denna siffra representerar den torra vikten av den återfunna utrustningen.
Ett spöknät i Limfjorden
KIMOs roll: En mångfacetterad strategi för att hantera ett ihållande problem
Arbetet i Limfjorden är relevant för KIMO International, eftersom Aalborg kommun är medlem i både Limfjordsrådet och KIMO. Denna koppling illustrerar hur lokala initiativ kan ingå i ett bredare nätverk. KIMOs engagemang i frågan om spökredskap sträcker sig bortom detta enskilda projekt och omfattar forskning, praktisk vägledning för kommuner och deltagande i internationella diskussioner.
- Forskning och förståelseÅr 2021 finansierade KIMO Sverige forskning av Anna Axelsson, vilket resulterade i en rapport med titeln ”Haunted Sea”. Rapporten, som nu finns tillgänglig på engelska, undersöker de ekologiska konsekvenserna av spökredskap, inklusive dess fortsatta fångst av marint liv, dess bidrag till mikroplastföroreningar och dess inverkan på livsmiljöer och arter. Den noterar att fiskerirelaterat avfall uppskattas stå för cirka 27 procent av det marina skräpet i EU:s vatten.
- Praktisk vägledning för kommunerSom ett nätverk av lokala myndigheter kan KIMO omsätta forskning i praktiska råd. Som medlem i Global Ghost Gear Initiative (GGGI), KIMO har hjälpt till att främja en uppsättning “Sex steg för kommuner för att hantera spökutrustning”Dessa är avsedda som en vägledning för lokala myndigheter som försöker ta itu med problemet. De inkluderar:
-
- Stöd till hamnmottagningsanläggningar: Säkerställa att anläggningar för omhändertagande av uttjänt utrustning är tillgängliga och överkomliga.
- Stöd till program för återvinning av skräp: GGGI har hänvisat till KIMO:s Fishing for Litter Systemet som ett exempel på god praxis. Systemet förser fiskare med påsar för att samla in avfall ombord, vilket sedan landas och kasseras på rätt sätt. Det bidrar också till att öka medvetenheten om marint skräp bland fiskare.
- Öka medvetenheten: Att inse att fiskare är en viktig del av lösningen.
- Främja rapportering: Uppmuntra användningen av verktyg som GGGI:s Ghost Gear Reporter-app för att få en tydligare bild av var utrustning förloras.
- Planering för extremväder: Hjälpa hamnar att utveckla planer för att minimera utrustningsförlust under stormar.
- Hjälpa till att återanvända utrustning: Stödja återvinningsinitiativ, såsom den marina återvinningscentralen i Sotenäs kommun, en KIMO-medlem.
- Underlätta diskussioner och dela bästa praxisÅr 2022 var KIMO tillsammans med Nederländernas ministerium för infrastruktur och vattenförvaltning värd för ett internationellt webbinarium om spöknät. Seminariet granskade aktuell kunskap om källorna till strandade nät i Nordatlanten. En upptäckt var att mycket av näten som finns längs kusterna består av mindre spill, vilket tyder på att förbättrade avfallshanteringsmetoder ombord på fartyg skulle kunna göra en betydande skillnad. Detta förstärkte värdet av riktlinjer för bästa praxis, såsom de som tidigare utvecklats genom KIMOs projekt för nätavverkning.
- Främja initiativ för redskapsmärkningKIMO arbetar för närvarande med HELCOM och Havs- och vattenmyndigheten för att utveckla en uppsättning rapporter, informationsmaterial och guider för bästa praxis för fritidsfiskare för att uppmuntra redskapsmärkning som ett verktyg för att förhindra förlust av redskap.
Slutsats
Kaskelotvalens död utanför Aalbæk är ett anmärkningsvärt exempel på den bredare effekten av spökredskap. Saneringsarbetet i Limfjorden, som stöds av Europeiska unionen och det danska jordbruks- och fiskeriministeriet, visar vad som kan uppnås genom lokalt samarbete. KIMOs bredare arbetsprogram – som kombinerar forskning, praktiska verktyg för kommuner och internationellt samarbete – representerar en ihållande insats för att ta itu med denna form av marin förorening och minska dess påverkan på den marina miljön.
